Nu är kungen säker igen

Kungahuset har aldrig intresserat mig särskilt mycket men det irriterar mig att vi har ett så otidsenligt statsskick och att det kostar en massa pengar. Det är klart att irritationen steg till nya höjder i samband med det hysteriska prinsessbrölloppet och att man faktiskt skulle spärra av en stor del av nationalstatsparken för lillmonarkerskans nya bostad. Och visst, kungens kompis i Brunei och dom stekta sparvarna mm gör det ju inte lättare att gilla kungahuset.

Sen kom boken. Du vet "Den ovillige monarken". I den framgår det tydligen att kungen kan vara en av alla dom mäktiga män som hatar kvinnor. Media har mest hakat upp sig på den grejen. Att kungen och hans kompisar eventuellt har varit otrogna. Det som inte har diskuterats så mycket är det faktum att boken också beskriver hur kungen rört sig i så kallade kriminella kretsar. Inte heller dom ibland mycket unga flickor som hämtats in för att förnöja grabbarna.

Det handlar då inte längre om otrohetsaffärer. Otrohet skiter nog dom flesta av oss i (om det inte är i vår egen familj). Det handlar om frataniserande med kriminella bland vapen och prostitution och dessutom i skydd av den svenska säkerhetspolisen.

Men då slår locket igen. Igår talade Silvia ut. "Jag mår bra" sa hon. Men vad fint då! Alltså, det är väl inte intressant i sammanhanget hur Silvia mår? Det är fråga om helt andra saker än kungahusets välmående. Vad är det media inte förstår?

Idag inser jag att nu är diskussionen helt förbi. Nu har man nämligen släpat fram Madde, poppisprinsessan. Hon får berätta hur hon kom över sveket från Jonas (hm, är han också en av männen som hatar kvinnor?). Hon får också berätta om sin välgörande verksamhet i New York där hon nu bor. Vickan är i hamn i slottet, Madde mår bra och Calle Ph har inte skandaliserat sig på sistone. Då kan han ju inte vara så ond, den där ovillige monarken?

Rättvisans kvarnar

Igår hade jag ett telefonmeddelande på telefonsvararen efter ett möte. Det var en man som presenterade sig som polis från länskriminalen. Han inledde meddelandet med att säga att jag inte skulle bli orolig, "ingenting har hänt", men att jag gärna fick ringa upp honom. Självklart blev jag lite orolig ändå. När jag väl fick honom i luren visade det sig att det hela handlade om ett ärende från 2005.

År 2005 var jag och mina döttrar på badsemester i Bulgarien. Det var strax före eländet Sunny Beach slog till på riktigt och det blev ett fylleslag mer än semester. Hur som helst så var jag väldigt noggrann när jag var där när det handlade om bankomartkortet. Jag ville ju inte få det stulet eller så. Trots min noggrannhet så blev kortet skimmat, antagligen i en bankomat. En månad efter hemkomsten försvann hela lönen liiiite fortare än normalt, nämligen direkt.

Nu har det bulgariska polisen äntligen hittat bovarna. I en dator i Sofia dök mitt dåvarande kortnummer upp och därför ringde polisen mig för att höra om jag hade några anspråk och om jag kunde berätta lite mer. Kan inte påstå att minnesbilderna är glasklara om viken dag jag upptäckte att pengarna var borta och exakt vilken bankomat jag tog ut pengar i där men i alla fall. Polisen frågade om jag ville åka till Sofia för att agera målsägande. Jag är inte särskilt sugen att spendera tid i en bulgarisk domstol men om jag får en vecka på något juste ställe vid svarta havet på köpet ska jag definitivt fundera på det.

Nu jädrar

Efter att ha tillbringat nästan 36 timmar i viloläge är det dags nu att ta tag i saker och ting. Jag har ju till exempel lovat mig själv att springa mer. Målet är ju att komma iväg på mitt livs första motionslopp redan i mars. Just nu känns det inte så hoppfullt eftersom jag har en trasig fot. Men, för att hedra det nya året kom jag mig äntligen för att ringa vårdcentralen och fick en tid redan idag. Det är bara att hoppas att dom kan ge mig en quick-fix så att jag kan komma igång.

Så lite nyhetsbevakning.

I expressen läser jag att polisstationen i Strömssund (och som samhyrs med domstolsverket) ägs att två personer som inte bara har ett kriminellt förflutet utan som faktiskt är på rymmen från rättvisan. Nästan vansinnigt roligt faktiskt om det inte vore för det faktum att skattepengar droppar rakt ner i fickan på dessa personer så att man faktiskt kan säga att jag och du bekostar flykten från rättvisan. Galet.

Galet kan man också tro att svenska folket är. När man betygsätter regeringen i aftonbladet ger man topbetyg åt Anders Borg och Carl Bildt. Carl Bildt? Vad gör den karln egentligen? Smiter från skatten och snackar strunt. Dessutom har man givit höjt betyg åt Odell, seriöst. Jag förstår verkligen ingenting. Nå, ingen når så högt som fyra av fem så kanske folket inte är helt ute och cyklar ändå. Nu är det ett år och nio månader kvar till den verkliga oppinionsmätningen, då får vi se.