Andra helgen i juli

När jag var liten var sommarloven utan ände och min pappa hade industrisemester Han var visserligen tjänsteman men tog ändå julisemester. Mamma var hemma, jobbade bara lite extra ibland när andan föll på. Under pappas semester fanns det ett ständigt inslag. På torsdagskvällen före andra helgen i juli tog pappa bilen till OK för att tanka, kolla olja och pumpa däcken.

Det var dags för den stora utflykten!

Fredag morgon, tjuriga ungar, packning och kaffekorg. Mackor med smörgåspapper, ost och prickig korv. Så skulle det plockas biggaråer. Vi hade två träd med riktigt fina bär, ett med röda och ett med såna där gul-röda. Två 10-liters hinkar skulle vi ha med oss i bagaget

"Gå nu och kissa innan vi åker för vi stannar inte på ett bra tag"

"Määään jag är inte kissnödig, varför måste vi åka just nuuuu???? Alltid andra helgen i juli, aaaalllllaaaa andra är hemma men vi måste aaaalltid åka!!!!"

Vardan då detta?

Jo, i min hemstad fanns det i princip ett enda evenemang att se fram mot under året. Evenemanget man såg fram mot och som alla snackade om var den stora marknaden som alltid gick av stapeln den andra helgen i juli. Självklart var det den helgen pappa packade sin bil med familjen och drog på äventyr till...

...Bråviken och Bråvalla. Vi åkte från landet i Blekinge till landet i Östergötland. Hm, lika sura som vi ungar var när vi gav oss av, lika härligt hade vi det på plats. I ett stort hus på landet som tidigare härbärgerat marmorbrytare bodde nu åtta familjer i tio lägenheter med massor av barn över sommaren. Min mormor och morfar hade två lägenheter, den ena till låns för sina barn. Det var en sorglös tillvaro där de vuxna skrubbade potatis och stekte strömming. Morfar la ut nät som vittjades på morgonen. På kvällen dracks grogg på verandan. Det spelades kort och det sjöngs massor av visor. Min morfar kunde verkligen sjunga. Vi hade en lång länga med utedass, varje lägenhet hade sitt. En av sjöbodarna var "ungdomsgård" och i en annan lekte vi affär.

Det var då och nu gör jag samma sak som min pappa gjorde fast tvärt om.

Veckan före den andra helgen i juli packar jag in ungarna i bilen. Visserligen plockar vi inga biggaråer och vi har inga smörgåspaket men ändå. Vi kör i motsatt riktning för att ta igen varje förlorad sekund. Mina ungar har inte missat marknaden i min barndomsstad en enda gång.

Samtidigt längtar jag efter att sitta på en veranda med mina vänner och dricka grogg och sjunga sånger.

Det får bli nästa fas.