En av de första gångerna jag var i Stockholm var jag väl si så där en 15 år. Jag skulle på något ungdomspolitiskt evenemang men jag tog mig i alla fall friheten att ge mig ut på stan. Jag tog mig till Mariahissen. Där spelade två band och jag stod otåligt i kö. Lite orolig för åldersgränser och helt ensam i den stora staden.
Jag kom in!
När jag fyllde 40 fick jag en platta med gamla låtar från förr. Den hade fått titeln "When we were young". Det är vi kanske inte längre men vem bryr sig. Vi surfar vidare på den sjunde vågen och hoppas att den håller hela vägen runt. I sommar turnerar bandet som jag såg på Mariahissen på nytt. Jag vet inte hur bra det blir, men vi går väl?
6 kommentarer:
Sin ungdoms musikaliska hjältar glömmer man nog aldrig. Man skapar mycket av sin musikaliska identitet när man är rätt ung. Sedan finns det ju de som fastnar i detta och tycker att allt "var bättre förr", vilket ju kan bli lite unket.
Fina iii-n dom har! Har aldrig hört dem. Det är inte min ungdoms musik, jag är mer åt Jah Hollis-hållet, tror jag ...
Självklart. Because we´re still young,
för tusan, de spelar ju till och med i Etuna
Jah, kunde inte sagt det bättre men Olle är alltid Olle (Ljungström). Eva, eller hur - det var överklasspojkar redan då :-). Stentorp, jepp - fixar du biljetter?
Med andra ord livat på landet.
Skicka en kommentar