På radion och i tidningar pågår diskussionen om vilka som är mest sossiga - sossarna eller moderaterna? Reinfeldt vill leda ett statsbärande parti. Alla har glömt att statsbärande var ett skälsord för bara några år sedan. Ska vi bli för evigt moderater nu, när dom tvättat bort sosseriet från våra förgiftade hjärnor? Moderaterna pytsar ut nyheter om att "Branting och Erlander är förebilder" och att vi "ska hålla ihop Sverige". I dagstidningarna har man nu två dagar i rad haft helsidesannonser på samma tema - vi håller ihop och alla ska med.
Gå inte på det där. Dom ljuger! Samtidigt som man lyckas prångla ut små återställare när det gäller utbildning och statsbidrag till kommunerna som jättenyheter så pågår systemskiftet. Utförsäljningarna av gemensam egendom som har bekostat en del av skattesänkningarna vilka främst har gynnat redan rika räcker inte för evigt, det är därför det lånas nu. Vården går från att vara en del av välfärden till att ses som en vara som ska köpas och säljas. När det gäller skolan så ska det sorteras från start. Bakdörrarna stängs och en andra chans är inte längre på agendan. På arbetsplatserna minskar de anställdas möjligheter att påverka sin arbetssituation. Arbetsrätten urholkas och fackföreningarna är snart avlövade. Varför pratar vi så lite om detta? Varför låter vi diskussionen handla om huruvida moderaterna eller sossarna är bäst sossar?
Schlingman sade i en intervjuv i helgen att det kommande valet är mycket viktigare för högeralliansen än det förra. Han har så rätt. Om dom biter sig fast vid makten är antagligen systemskiftet permanent. Å andra sidan innebär det att det fortfarande finns chans till förändring. Den chansen tänker i alla fall inte jag försitta. Jag är ju som du vet politisk och jag är ju som du vill vänster. Moderaterna vill att deras anhängare ska prata politik med sina grannar för att sprida budskapet. Det tänker jag också göra, men mitt budskap är lite annorlunda. Jag vet att en annan värld är möjlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar