Igår var jag på fotboll. Det var en trist historia. Eller, det fanns glimtar av fint spel och energi men precisionen i målområdet saknades. Stolpar och ribba hade vi emot oss som vanligt. Mål av motståndaren efter en feldömd frispark och en räddad straff var liksom spiken.
Efteråt träffade jag några twitterbekanta. Människor jag aldrig träffat förut. Sånt är alltid kul. Oväntade och intressanta möten. Vi kom bland annat att prata om det där med sexism på läktaren, ett kärt ämne för mig. Berättade om snubben som stod framför mig under gårdagens match och skrek "FITTA, jävla HORFITTA" halva matchen. Tjejerna framför honom tröttnade, vände sig om och frågade om det var nödvändigt. Efter ett tag frågade jag honom om det var okej att ha en, eftersom han verkade tycka så illa om dom som han ansåg var en.
Nåja, tillbaka till twitter-träffen. Vi snackade om det där att många säger "jag tycker som du egentligen, men...". Det är intressant det där, hur många kommer undan med att påstå att dom faktiskt visst tycker ditten eller datten. Sedan kryper det fram. I detta fallet vill folk först prata om i vilket sammanhang man får säga vad. "Du borde inte skrivit i den eller den tidningen". Sedan kommer det, "du måste ju fatta, på läktaren råder andra regler än i verkliga livet".
Jag håller inte med. Men det är okej att du tycker annorlunda. Om du har en annan åsikt, säg det. Du kan inte både ha kakan och äta den. Ta ställning och stå för det. Du får räkna med mothugg och att en del av oss tycker du är omodern och ibland okunnig. Men det är ändå bättre om du står för vad du tycker.
När jag kom hem igår lyssnade jag på radioprogrammet Konflikt. Det handlade om manlighetsnormen. Har du inte lyssnat så gör gärna det. Du hittar programmet på Sveriges Radios hemsida. Efter vad jag har förstått handlar även den eminenta dokumentärserien Forza, hymner, Händel, huliganer om detta idag. Lyssna kl 14 på P2. Det ska jag göra. Sedan ska jag springa terminens sista coopertest, hoppas det slutar regna!
2 kommentarer:
Vet inte om "hora" eller "fitta" längre har något med kvinnor och deras könsorgan att göra - har blivit allmänna skällsord liksom "djävlar" o a svordomar inte längre har något med djävulstro eller innebär åkallan av mörkrets furste. Bara nåt man säger när man är förbannad...
Det kan man tycka illa om men enklas kanske att se det för vad det är - mindre fint språkbruk?
Exempel: när mitt 6-åriga barnbarn frågade mig vad hora var och jag gav ett så riktigt svar jag kunde sa han: "jamen då är det väl konstigt att vi killar på dagis kallar varandra fitta". Alltså: redan där och då fanns begreppet införlivat som skällsord i ungarna utan koppling till ursprunglig betydelse.
Oj, var ska jag börja. Det är väl enkelt att konstatera att bägge begreppen/orden härleds till kvinnor och att dom används nedsättande. Det räcker för mig.
Skicka en kommentar