Vad är det för fel på doktorn?

Har haft anledning att fundera på vård på sistone? Jag är säker på att, eller jag vet så klart, att det finns massor av läkare som jobbar häcken av sig och tar hand om sina patienter på bästa sätt. Det finns säkert dom som näst intill ligger sömnlösa på natten för att fundera ut lösningar på svåra frågor. Men, det gäller långt ifrån alla. Ibland tycker jag att läkare beter sig som frisörer. Hur ska vi klippa idag blir det samma som vill du ha piller eller kanske en röntgen?

Jag ser mig själv som en frisk person. Det är inte ofta jag behöver en läkare. När jag söker vård gör jag det för att jag har ett bekymmer som jag vill att det tas på allvar. De senaste åren har det hänt några gånger. Då ringer jag min lokala vårdcentral, förklarar för sköterskan som hänvisar till en doktor. Är det en akut söker jag så klart en jourtid eller går till cityakuten för snabbhjälp.

Nå, i början av december sökte jag för ett bekymmer som jag dragits med ett tag. Jag fick en tid ett par veckor senare och den 21 december träffade jag en doktor som enligt sköterskan var "så omtyckt och bra". Okej, mitt bekymmer är att jag har väldigt ont i mina armar. Låter töntigt men är väldigt hämmande. Då tänker man att läkaren ska fysiskt besiktiga området men icke. Några prover för att utesluta reumatologisk sjukdom och en burk smärtstillande blev resultatet.

Två veckor senare fick jag hem provsvaren, ingen reuma och ingen borelia. Inte heller fick jag någon kallelse till återbesök, uppmaning att gå vidare eller ens en "om du fortsatt har ont kontakta oss". Jag har fortsatt ont. Så, eftersom man som vårdsökande idag helst ska kunna ställa sin egen diagnos (vad tror du själv brukar ju vara doktorns första fråga) ringde jag till vårdcentralen för att få en återbesökstid. Det fick jag någon dryg vecka senare. Dagens första möjliga morgontid..

Hur kan det komma sig att läkaren är en kvart sen till första besöket på morgonen? Ja, han kan ju ha varit drabbad av kollektivtrafik eller sjuka barn eller problem vid dagislämning. Men, jag såg honom gå in på sitt rum med en kaffekopp i god tid innan mitt besök. Administration kanske? Visst men då får man väl komma en kvart tidigare. Att börja dagen med försening och inte ens be om ursäkt för det är oerhört ohyfsat och respektlöst.

Hur som helst, väl på plats undrade jag om han inte skulle undersöka stället där jag har ont vilket han ju inte gjort vid första besöket? Fundera på hur man går vidare eller vad som helst. Istället fick jag en tom blick och orden "jag är ju bara jourläkare, du får söka dig till en annan läkare". Va, alltså vadå jour? Jag har sökt vård för ett problem som jag haft länge. Jag har väntat på tid i veckor. Jag har förlitat mig på att vården. Om man har ett problem som inte är akut vänder man sig till vårdcentralen för att initiera en utredning, eller? Som sagt, en pillerburk eller cortisonsprutor, det kan jag få på cityakuten.

Finns det någon läkare idag inom primärvården i Stockholm som är intresserad av sina patienter eller är det snabba klipp som inhyrd som är det viktiga. Blir man läkare för att man vill vårda och bota sjukdomar eller är det chansen att köpa en vårdcentral som lockar?

Om du undrar så vände jag på klacken, slog igen dörren och gav läkaren en möjlighet att hinna ikapp sin dag, redan till patient nr två. Men, särskilt samhällsekonomiskt är inte systemet för ont har jag fortfarande!