Började morgonen med att vakna nästan lika trött som när jag gick och lade mig. Väckte bägge döttrarna tre gånger vardera med ett snäsigt "JAaAjjaaa - är vaken" till svar. Nåja, upp upp och i duschen. Frukost och så ett rejält, och jag menar inte lite tjafs, bråk i en timma. Gap och skrik och man undrar när dom ska växa upp.
Kommer rejält försenad ner för trappan bara för att upptäcka att någon haft godheten att stjäla min cykelkorg. Seriöst, är folk helt jävla dumma i huvudet? Ge fan i mina grejer - vad är problemet? Cyklar till stan utan incidenter.
Upptäcker att jag tappat/slarvat bort matchbiljetterna till lördag, måste köpa nya.
Ringer mitt dagliga samtal till föräldrarna Pappa är riktigt dålig nu. Allt annat blir trivialt och lite småaktigt. Slår en signal till sjukhuset som lovar att göra vad som kan för hans komfort. Mamma är ledsen. Jag vill vara där men ungarna ska sluta skolan, jag har ett jobb och jag kan inte lämna allt. Känner mig lite ensam.
Fan.
Jävla skitdag!
2 kommentarer:
Livet har skitdagar och ingen kan egentligen säga nåt för att ändra på det. Så jag låter bli. Skickar styrkekramar istället! Hoppas imorgon blir bättre!
å inte lönar det sig att skylla på fullmånen heller
Skicka en kommentar