Sitter i min vanliga fåtölj i vardagsrummet och skriver på min otroligt sega dator. Bredbandet hackar och i fönstret står tre vissna blommor. Jag skymtar lite sol genom dom smutsiga fönstren. Det är bra att fönstren är lite solkiga för då ser man inte dammet i huset lika bra. Fast att överdragen till både fåtöljerna och soffan skulle behöva tvättas kan man inte missa.
Jag måste verkligen rycka upp mig och göra något åt mitt hem i förfall. Det känns som jag bara springer ut och in och som att det liksom gror igen. Små akututryckningar räcker inte längre.
Men, idag är det mors dag och ungarna är hos sin pappa. Inte ska jag behöva städa då?
Igår var jag på fotboll föresten.
2 kommentarer:
Din beskrivning av hemmalivet känns lite miserabel. Men jag känner alltförväl igen läget. Det blir bara punktinsatser mellan de långa och tröttande arbetspassen nu för min del. Jag har alltid stora planer på att ta mig an förfallet, men innan jag kommit igång är det dags att jobba igen.
Känner igen det där. I går blev det av. Det hade gått tre veckor.
Skicka en kommentar