Vad är det som gör att tonåringar alltid måste stå i centrum? Tjatiga, dramatiska, höljudda, tröttsamma, tjatiga igen och dessutom jobbiga! Det är bara några av dom etiketter jag vill sätta på tonårsdramat. Åh, man vill bara skrika ryta "väx upp" samtidigt som dom inte vill annat än att behandlas som vuxna. Kära nån, det gör verkligen ont när knoppar brister.
Annars har jag träffat en huvudjägare idag. Det var spännande och det blir en träff till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar