Hade tänkt skriva om fysisk beröring idag. Sedan läste jag i tidningen att Lasse Strömstedt var död och då kände jag att jag behövde skiva om annan beröring också. Lasse och jag spelade boule ihop några gånger. Vi var med i samma klubb och blev ihopparade på något klubbmästerskap. Sedan blev det någon flaska (begrepp inom boulen) efter det. Du känner ju till Lasses historia. Jag måste säga att den gången vi spelade boule mot varandra på Långholmen var väldigt speciell. Jag kan bara tänka mig hur det måtte ha känts för honom att stå där på innegården och kasta kula.
Min bild av Lasse är att han blev mer och mer konservativ i sin inställning till både brott och straff med tiden, men det är väl inget ovanligt. Oavsett vad man tycker om Lasses inspel i dessa frågor så berörde han, utan tvekan. Lasse var en viktig del av den kriminalpolitiska debatten som saknas idag. Vi sågs på fotboll någon gång också, tillsammans med Fredrik Olsson som var med i samma klubb som jag och Lasse. Vi hade en juste veterantrippel i dessa båda herrar och så Ian Wachtmaister på det. Det blir lite tristare i debatten utan Lasse Strömstedt.
Trots detta får det nog bli något om fysik också. Jag hörde nämligen Bob Hansson på radion för några dagar sedan. Jag gillar verkligen Bob Hansson. Hans sätt att tala och hans inlevelse är sensuellt på gränsen till... ja du vet. Bob talade om just beröring. Om att kramas och att sträcka ut en hand mot en medmänniska. Han talade så där som bara han kan, så att jag blev lite knäsvag. Han konstaterade att utan fysisk beröring dör människor. Det är något att fundera kring.
Jag gillar att kramas. Inte alltid och alla, men ofta. Jag som många längtar ibland efter beröring. Att kramas och att röra vid andra människor är viktigt tror jag. Det är märkligt hur olika människor har olika inställning till beröring. En del människor har väldigt lätt att ta till fysiska åthävor på ett helt naturligt sätt. Andra skyr fysisk kontakt med okända eller halvkända som pesten.
Eller så är allt det där bara en längtan efter romans. Att få bli lite, eller hellre mycket, förälskad. Andlöst, vettlöst - men hur skulle det se ut. Jag, en mellanålders kvinna med renoveringsbehov och tonårsbarn. Nej, någon måtta får det vara.
3 kommentarer:
Jag är en sådan som skyr fysisk beröring. Jag tycker det är obehagligt att känna värmen från någon annan hand på mig om det inte är någon som jag faktiskt gillar.
Så fint du skriver, Alla smutsiga. Jag tänker ibland på, när jag besöker gamla mamma, hur tungt det måste vara att aldrig bli fysiskt berörd, som det är för en del gamla. Där har hemtjänsten en viktig funktion, utöver de uppenbara.
Och vadå medelålders och så vidare?? Visst behöver vi alla närhet, oavsett ålder. Skönt att du bejakar det, tycker jag!
Kör på! Krama vidare.
För övrigt tycker jag att Socialstyrelsen kunde gå ut med kramrekommendationer så som den gjorde (fortfarande gör?) för några år sedan vad gällde antal brödskivor per dag per person.
Skicka en kommentar