Igår tränade jag en hel del, allt enligt plan. Först var jag ute och sprang på morgonen och så blev det lite gummiband i trädgården på det. Senare fram mot kvällskvisten när jag drog på mig träningskläder igen för dagens andra pass, det långa, kände jag att det inte var helt rätt. Det kändes som hela byn stod bakom gardinen och tittade lite snett.Så var det förstås inte men känslan kom sig nog av att här på landet springer man sig inte trött i trikåer.
Här på landet jobbar man i trädgården alternativt hugger ved eller bygger till något litet gästhus eller så. Det finns inte utrymme för sånt där trams som att ränna runt i joggingskor. Att slösa sin energi på sådant kan inte ses som annat än den yttersta dekadensen.
I och för sig; jag tror jag har berättat om hursmorsgympan som min mamma deltog i när jag var liten. Numera är den nedlagd, jag antar att det beror på att dom flesta tanterna som var med då av naturliga skäl inte orkar springa i åttor längre. Mamma spelar faktiskt badminton en gång i veckan på vintern och jag tror att en eller annan smyger iväg till stan för att träna på typ friskis - hur dekadent det än kan verka. En sak är i alla fall kvar och det är byabastun. Ikväll är det damernas kväll som alltid på torsdagar. Frågan är om jag vågar ta en joggingtur innan?
2 kommentarer:
Ta nu inte i för mycket. Tänk på att det är semester och koppla av med. :-)
Men det är galet - jag njuter verkligen i fulla drag - och springer och springer och springer. Vad hände?
Skicka en kommentar