Familjekväll

Ikväll är det dags för den obligatoriska grillkvällen med familjen. Den är given varje sommar. Mamma är hysterisk för att inte alla ska få den mat dom vill ha. Jag förbereder och försöker ta det piano för jag vet att maten alltid räcker. Vi marinernar och blandar och fixar så det står härliga till, jag och mamma.

Pappas uppgift är att fylla grillen med kol, men först efter det att mamma lagt folie i botten och tvättat galler och vad det nu man ska göra. Sedan sätter mamma och jag fram grillbestick, fat och allt som kan behövas till grillen. Slutligen tar jag bilen och hämtar syster och svåger i stan.

Sedan ska det grillas, det är svågerns uppgift. Han sitter på en stol och mamma springer som en galning för att han ska ha; något att dricka, en kudde under rumpan, lagom avstånd till grillen. Jag bär ut maten, ställer fram fixar och grejar och ser till att allt finns på plats. Sedan tillbringar mamma en timma med att beklaga stackars svågern som TVINGAS grilla åt oss alla. Oj, oj stackars dig - men det är ju ingen annan som kan sköta grillen.

Sedan ska det pratas politik. Pappa som är tystlåten normalt tycker att nu börjar det bli kul. Mamma snörper på munnen och tycker att vi kan väl ha det lite trevligt istället och tala om vädret eller nåt. Syrran som liksom jag jobbar med politik tycker att politik ska man inte prata om överhuvudtaget (vi tillhör inte samma parti). Och svågern har ett hemskt dåligt ölsinne så hur han kommer in i det här vet man aldrig.

Jodå, jag gillar min familj - men den är hemskt förutsägbar.