Semesterns tredje dag och jag känner mig fortfarande lite uppe i varv. Är sur för jag vill ha sol och varmt men det är bara grå moln över byn. Skulle gärna lägga mig på en solvarm klippa och spana ut över havet. Förhoppningsvis om någon dag eller två.
Det går att komma ut på nätet men telefonen har ingen som helst mottagning, vilket är ganska konstigt men säkert nyttigt. Det ringer inte så ofta men att vara nåbar är som ett gift. Mitt vardagsrum, facebook verkar också ligga nere, det är lite läskigt.
Har insett att jag gillar att springa i uppförsbacke, undrar om det har något med inställning att göra eller om det bara är en anpassning till livet i allmänhet?
2 kommentarer:
Jag tror det handlar om inställning: kuta uppför, gå nerför.
Det låter fint att gilla det! Och att orka det! Jag var inte uppkopplad mer än en liten stund när jag var i Blekinge ... det var en upplevelse. Jag vet inte om jag vill säga att det var nyttigt men intressant!
Skicka en kommentar