End of the road

Jaha, så var man hemma igen då. Det blev lite drygt ett dygn i Göteborg och ett antal timmar på Liseberg. Faktum är att vi tog en tur med Paddan-båten också. Det där med karuseller ligger inte för mig. Eller, det var faktiskt en underdrift - jag avskyr karuseller, så jag köpte mig en ny bok och satte mig på en bänk. Efter någon timma tog jag en promenad och sedan satte jag mig på en bänk... Liseberg har den fördelen, det finns faktiskt ställen att komma undan. Varje gång jag träffade på döttrarna i vimlet fick jag i alla fall onda ögat av yngsta. Varför? Ja det kan man fråga sig.

Nå, sedan var det äntligen dags att lämna tivolit. Utanför Skandinavium ringlade kön lång. Till vad? Jo, två timmar senare skulle insläppet till Club-Gothia öppna. Ett hysteriskt jättedisko för tonåringar från både här och där. Aha, jag förstår lockelsen men turen till Göteborg var ju till för oss tre, även om yngsta får sms ungefär var tionde minut från kompisar som också befinner sig i Göteborg. Tänk om jag hade vetat, tänk om vi hade planerat.

Nåja, även om denna blogg heter alla smutsiga detaljer får det finnas gränser även för mig när det gäller att lämna ut andra men så mycket kan jag berätta att någonstans mellan Skandinavium och Heden tröt mitt tålamod. Hur kan det vara så att man kan vara den hemskaste, elakaste människa som någonsin gått i ett par skor efter att ha spenderat nästan sju timmar på Liseberg med sina barn? Då fick jag nog och åkte tillbaka till Masthugget, packade bilen och körde hem. Någon måtta får det vara!

Som straff missar jag Bajen-matchen på Ullevi ikväll...