Frågan för dagen, veckan och året är skolpolitik. Det är bra för det behövs. Tror inte det finns någon viktigare fråga faktiskt. Det märkliga är att människor som håller på med skolpolitik inte verkar kunna tänka mer än en sak i taget. Just nu är det förstatligande som är svaret på alla frågor.
För inte så länge sedan var förstatligande inte på agendan för någon debattör. Inte ens vänstern vågade säga det högt. Istället var det mer resurser som var svaret på alla frågor. Jag tror inte för fem öre på det där med mer resurser som en allena saliggörande lösning, lika lite som jag tror att förstatligande löser moraset.
Dessa förslag med en krydda av krav på lärarna att faktiskt ge barnen det dom har rätt till, då tror jag att vi kan vara något på spåren. Allt för länge har lärarna kunnat gömma sig bakom krav på just mer resurser. Eller så är det samhället som inte funkar. Jag vet inte hur många gånger som jag hört lärare säga att "vi kan ju inte ta hand om alla samhällets problem". Nej, så klart men å andra sidan kan men inte bortse från att skolan är en del av samhället.
Kom igen nu lärarna, det är faktiskt lite upp till er också. Ställ gärna krav på bättre pedagogisk ledning, vidareutbildning, kompetensutveckling och vad det nu kan vara som behövs. Lärarfacken är tyvärr på väg att gå i samma fälla som polisen gjorde för några år sedan. Om man inte kommer ur gnällträsket är förtroendet för skolans arbete snart förbrukat av skolan själv. Inse att samhället utvecklas och att ni måste göra det också. Tänk mer än en tanke i taget. Sluta käbbla om vems ansvar saker och ting är och se till att inte förlora fler barn på vägen. Kom loss och gör det NU!
/(PS- och du Björklund, mer segregation är knappast svaret!!!!)
3 kommentarer:
Ett lyft med den nya layouten på din blogg. Det ser ljusare och renare ut. Mer inbjudande att läsa.
Tack, jag blev överraskad själv :)
Som f.d. lärare kan jag ju inte låta bli att tycka till om det du skriver. (Hittade hit via Jah Hollis alldeles nyss.)
De allra flesta lärare ställer de krav som du nämner (fortbildning etc.) och blir antagligen uppfattade som gnälliga just av det skälet. Många säger också att de inte kan ta hand om alla problem i samhället och det uppfattas förstås också som gnäll. Skillnaden mellan krav och gnäll är nog inte så stor.
Stefan Svallfors' fempunktslista håller jag absolut med om. Kommunaliseringen av skolan ser jag som starten på det som senare skedde: privatiseringen, segregeringen, utslagningen. Utbildning är absolut a och o i ett demokratiskt samhälle och jag är orolig när jag ser det som sker.
Men även resurser måste till i skolan. Jag skulle t.ex. vilja se ett slut på ensamjobbet i klassrummet. Två lärare - alternativt en lärare och en assistent - samtidigt i en helklass så att alla elever hinns med.
Massor finns att tillägga, men då blir nog den här kommentaren alltför lång.
Skicka en kommentar