När jag var i dryga tjugoårsåldern sprang jag på ett erbjudande jag inte kunde motstå. Det var ABF och den kommunala musikskolan som i härlig förening erbjöd sina tjänster till vuxna människor som ville prova på ett instrument. Jag hakade snabbt på för att försöka förverkliga drömmen om att lära mig spela saxofon.
Genom åren har jag fuskat mig fram med både det ena och det andra instrumentet. Jag har spelat piano, gitarr, tvärflöjt, bas, kontrabas och kanske till och med lite triangel. Jag har dock aldrig lärt mig något till fulländning.
Nåvä, vi var tre kvinnor som skred till verket för att lära oss spela saxofon. Efter en månad eller två var det bara jag kvar. För fyrahundra kronor typ hade jag privatlärare en gång i månaden. Jag ska inte påstå att jag fulländade saxofonspelandet men jag lärde mig tillräckligt mycket för att göra ett inhopp i Sundbybergs stadsmusikanter och för att kunna tuta en eller annan bossa.
När jag fick barn sålde jag saxen och köpte barnvagn....
På mitt nuvarande jobb finns det ett gäng tjejer som spelar sax. En av dom har just köpt en ny fin sax och nu säljer hon sin gamla. Den är så fin, den liksom ropar till mig. Att köpa eller inte köpa....
3 kommentarer:
KÖPA! Det tycker jag i alla fall.
Jaa, jag håller med Klarabella! Det är väl helt rätt grej att göra. Jag vill börja sjunga ...
Mamma spelte sax och pappa spelade hammondorgel...
Det är en gammal Lindeman, folksångerskan Malta Lindeman, med Hasse Alfredson.
Jag har tre elgitarrer och en elbas liggande här numera enbart som dammsamlare.
Klarabella har väl också vissa erfarenheter av sin fars övningar på en gammal sax inköpt i Prag.
Skicka en kommentar