Solen skiner vackert utanför fönstret. Det är ganska varmt och faktiskt en fantastisk höstdag. Kalle Anka-partiets kvinnoklubbsordförande Anna har välkomnats till KD och så långt allt väl. Resan till jobbet idag var inte så himla rolig. Som vanligt hoppade jag på cykeln och drog iväg. Redan efter några hundra meter kändes det lite märkligt. Väl i Solna kraschade allt, kedjan hoppade av och något vaj var det på växlarna. Kände mig stressad, parkerade och rusade till t-banan, cykeln får jag fixa på vägen hem.
Byte till buss eftersom t-banan är avstängd dom sista stationerna pga renoveringar. Åker buss 200 meter, sedan är vägen avstängd av polisen på grund av något j***la EU-tjossan. En rask promenad känns fint men pulsen är redan uppe i 150. Väl på jobbet har jag så klart glömt passerkortet. Gå förbi "nycklar och kort" utan att passera gå. Suck, har förlorat en timmas jobb redan. Så, nu blir det att jobba denna helgen också.
Nåja, det finns också ljus i mörkret. När jag pluggde på juristlinjen lät vi ibland latheten övermanna oss. När vi tyckte att det saknades logik eller något var allt för besvärligt hemföll vi till vårt mantra "konstatera, acceptera och gå vidare". Alla gör inte det, och det är bra. Nu ska lagen bli tillgänglig för alla, inte bara oss som lagt ner en kvarts mille på studier. Det tycker jag är bra. Heja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar