Ensamma mamman

Jaha, så var det söndag. Sista dagen på min barnlediga helg. Ja - nu är ju ungarna ganska stora så man kanske skulle säga ungdomslediga helg men ändå. Det är skönt att vara ensam ibland men jag skulle önska att jag hade kunnat göra mer av helgen. Det är inte så ofta ungarna är borta ens över helgen men istället för att gå ut och träffa vänner och skaffa nya har jag tillbringat helgen i fåtöljen framför TV:n. Till saken hör att att solen har lyst med sin närvaro och det kan ha varit sista "sommarhelgen".

Jag vet verkligen inte vad det är, varför jag lyckas med konststycket att krascha just när jag ska vara ledig. Istället för att ge mig ut på äventyr har jag varit dunderförkyld och helt sänkt. Det är märkligt men sant, jag har inte EN enda sjukdag på kontot dom sista 10 åren. Det betyder så klart inte att jag inte varit sjuk, bara aldrig på en arbetsdag. Suck.

Nå, istället har jag tagit igen några missade filmupplevelser. I fredags såg jag Milk. Den filmen är en nyttig påminnelse om att ingenting är gratis. Dom rättigheter som vi idag tar för givna har människor slagits och till och med dött för. Det gäller allt från rösträtt till barnbidrag och medbestämmande på jobbet liksom rätten att inte bli diskriminerad för sin sexuella läggning eller hudfärg. Det betyder också att dessa rättigheter kan tas ifrån oss om vi inte hela tiden är vaksamma. Det är kamp som ligger bakom de framsteg som vi gjort när det gäller människovärde.

På lördagen blev det Slumdog millionaire. Jag mitt dumma spån var övertygad om att det var fråga om en "feel-good" historia men ack vad jag bedrog mig. Jag hade uppenbarligen inte läst på. Filmen är en läskig påminnelse om hur vi behandlar våra barn på denna jord, för det är väl inte så att du tror att gatubarn och misshandlade barn är historia? Därutöver är filmen ett fyrverkeri av fantastiskt skådespeleri, färger, musik och ja - nästan dofter. Har du turen att ha filmen framför dig. Grattis!