fredag 3 april 2009

Men, då så!

Krisen är över. G 20-länderna (kände du till organisationen för en vecka sedan) har nu beslutat sig för att satsa 1000 miljoner dollar eller något i den stilen för att motverka krisen. Fint, då kan jag luta mig tillbaka då. Revolutionen är än en gång lagd på is och allt är lugnt. Vi kan kanske snacka helgens fotbollspremiär eller balkongstädning i stället.

Men, hm, man kanske ska tänka ett varv till. Vart kommer dom där pengarna ifrån? Vad ska dom användas till? Betala fattiga länders lån i utländsk valuta. Okej, alltså - istället för att Ukraina ska ha lån i dollar som inte kan betalas så ska Ukraina ha lån i IMF:s egen låtsasvaluta. Alltså, jag vill inte påstå att besluten i London är meningslösa. Jag är allt för novis i ekonomisammanhang för att kunna säga något sådant. Men, det känns väldigt mycket som att vi fortsätter sätta vårt hopp till monopolpengar. Sedelpressarna går varma och inte sjutton blir min hyra billigare för det.

Vi måste fotsätta prata om dom verkliga problemen. Vi måste inse att de gigantiska klassklyftor som breder ut sig i världen vare sig gynnar tillväxten, mijön eller enskilda individer. Vem ska företräda oss när LO:s ordförande har tappat fotfästet. Vem ska se till att det blir ordning på torpet. Regeringen vet att även om det är 12 % som är arbetslösa så är det 88 % som inte är det och det räcker att vända sig till dom.

Det duger inte att luta sig tillbaka nu och tänka, men då så! Tiotusentrehundrasextioåttamiljardersjuhundrafemtiomiljoner kronor i låtsaspengar duger inte. Det är nu en annan värld är möjligt!

Inga kommentarer: