måndag 18 februari 2013

Fotboll, fotboll, fotboll

Det är något med sporten fotboll. Den förbrödrar och övervinner gränser och den kräver inget talat språk. I helgen var jag barnvakt till en treårig liten grabb. Han älskar fotboll över allt annat. Han sparkar på allt som kommer i hans väg och när andra ungar gillar Bollibompa kan han se youtubeklipp av mål och måljubel om och om igen. Han filmar, ropar på straff och sätter bollen i klisterpassningar på min fot. Han är en liten fotbollsnörd helt enkelt.

Men, fotboll väcker andra känslor också. Mitt jobb har just inlett ett samarbetsprojekt med "det andra laget". Det är så klart så där. En vill ju alltid sitt eget lag det bästa men nu är det som det är.

Och på tal om jobbet och fotboll. Idag har vi vinkat av en kollega som slutar efter 8 år. Hon ska flytta till Brasilien där hennes man ska jobba med fotbolls-VM och det är väl inte otroligt att jobbarkompisen också kommer att göra det på ett eller annat sätt.

Om jag är avundsjuk?

Tja, men att flytta nu vore ju att missa sista säsongen....


2 kommentarer:

Jonas sa...

Jag vet att du vet - men samarbetet med "det andra laget" är meningen att komma all fotboll till gagn - och du kan vara trygg med att jag är intresserad av att sprida det särskilt till ett gäng då metodmaterialet är klart att användas. För det handlar till slut om att den här lilla treåringen ska kunna fortsätta ha ett fotbollsintresse även när han blir äldre oavsett vem han vill dejta eller vara, för att han ska slippa höra exkluderande och kränkande ord i omklädingsrum och för att han ska kunna stå i en fotbollsklack utan behöva höra eller delta i nedsättande ramsor. För att få chansen att vara med i det känns det värt att spendera lite arbetstid på "den andra sidan", även om kaffe alltid kommer smaka illa i de muggar de har på det där kansliet i Solna.

Alla smutsiga detaljer sa...

Okej då :)