Tog tunnelbanan till jobbet idag. Det händer inte så ofta eftersom jag vanligtvis cyklar. I morse kände jag mig dock lite seg så det fick bli transport. Som vanligt var jag så klart inte ensam. Det är liksom själva grejen med kollektivtrafik. Av alla var det dock en kvinna som utmärkte sig extra.
Det var en kvinna i min egen obestämbara ålder, du vet - mellanåldern - som bestämt skulle delge alla oss andra hela sitt liv. Det är ju inte jätteovanligt att man tvingas överhöra telefonsamtal så för all del. Jag fick på tio minuter veta att kvinnan ifråga nyss bytt jobb, att hon trivs bra på det nya departementet och dessutom väldigt mycket om hennes semesterplaner.
Hon har barnen hela sommaren, antar att barnens pappa har för mycket att stå i. Det är okej sa hon men vecka 26 skulle jag gärna träffas och ta ett glas vin. Jasså, ni är utomlands då. Vi tänkte åka till High Chaparall, men det gillar nog inte dottern *fniss*, men däremot grabben. Det vet man ju hur det är med killar och pickadoller.
En person som pratar högljutt om saker och ting och faktiskt tvingar mig att ta del av både privatliv och unkna värderingar och vad det nu kan vara, vad betyder det egentligen? Om jag skulle ha avbrutit och ifrågasatt hennes syn på könsmönster och hur hon reproducerar dem, skulle hon blivit sur då? Eller, eftersom jag är en ensamstående, mellanålders kvinna skulle jag kanske istället sagt att även om dina lyckliga kompisar är utomlands vecka 26 kan vi gå ut och ta ett glas vin, vi kan kan snacka om feministiska saker....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar