Monas högra hand och en (center)politiker

Det är märkligt hur medialogiken fungerar. När en sossepolitiker ertappas med att ha planerat ett brott så är det förstasidesstoff. Det verkar som om det handlar om en av Monas närmsta medarbetare (vilket det så klart inte är). Och i princip ser det ut som om Mona var direkt inblandad i planeringen av brottet i fråga. Om inte så har hon troligtvis sanktionerat brottet på annat vis.

Samtidigt i en annan del av samma stad uppdagas det att en centerpolitiker uppenbart och öppet är inte bara antisemit utan antisemit av stort mått. Det är inget brott att vara antisemit men de konspirationsteorier som han öppet förmedlat skulle antagligen bedömas som hets mot folkgrupp om frågan skulle prövas.

Mannen i fråga har stått på centerns listor förut. Mannen i fråga har förmedlat sina obehagliga åsikter öppet förut. Detta till trots har jag inte läst någonstans att han är Mauds högra hand. Har han haft uppdrag för centern? Ska det verkligen krävas att det är media som gör partiet uppmärksamt på detta?

För ett knappt år sedan skrev Ola Larsmo i DN om centerns bruna arv, kanske kan det äntligen vara dags att sopa upp nu! Kom ut Maud och ofentliggör att ni ska öppna garderoberna, det är dags! (Eller gäller kravet att tvätta byken bara vänstern?)

Vad ska vi med riksdagsledamöter till, pt 2

På mitt jobb hanterar jag för tillfället en fråga om "Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism". Det innebär i sak att vi ska införa straff för "offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet." Jag tror i och för sig inte att du eller jag kommer att åka i finkan om vi säger spräng hela skiten i luften men det finns nog risk att andra kan göra det.

I Peru är det förbjudet att inneha vissa böcker, liksom säkert i Nordkorea och för den delen så kollar man ju vilka böcker folk lånar i USA. Det påminner lite om femtiotalets paniska skräck för kommunister eller trettiotalets antisemitiska vindar. När man förbjuder kurdiska i Turkiet är det så klart ett övergrepp men när Folkpariet på fullt allvar menar att man inte ska få prata annat än svenska på skolgården så ser man inte parallellerna

I riksdagen ligger just nu ett förslag om så kallat tittförbud. Det handlar om barnpornografi. Det är viktigt och bra. Samtidigt passar man på att ändra lite i YGL och TF. Om vi sätter en rubrik på lagförslaget och får det som att se ut som om man försvarar barnen så kan ingen säga emot. Vem vill bli den politiker som säger nej när rubriken är krafttag mot barnpornografi? Att det inte gör någon skillnad i sak utan bara är ett spel för gallerierna men med bieffekten att vi inskränker yttrandefriheten verkar ingen bry sig om.

Jag skulle önska att det fanns några politiker med pondus. Några politiker som ställde sig rakryggat upp och sa; "jag tänker inte lyssna på lobbyisterna mer!" "Det spelar ingen roll om det är polisen som vill ha fler tvångsmedel eller om det är Rädda barnen, jag tänker bilda mig en uppfattning om vad som är relevant för att hitta en balans mellan lagstiftningens syfte och de mänskliga rättigheterna" Det är vad jag vill ha av politiken.