måndag 7 januari 2013

91 skoldagar till lov

Idag börjar skolan för många ungar liksom jobbet för oss föräldrar, även om jag har ett par dagar kvar. Samtidigt börjar dubbeljobbet för många av oss eftersom ungarnas skola ofta fortsätter till långt in på kvällarna och över helgerna. Så, nu börjar också en tid av tjat och gnat om "har du gjort läxan"? "Har du något skolarbete som måste göras"? Onda magar, dålig sömn, stress och press.

Vårterminen består enligt uppgift av cirka 91 dagar. Det är lite olika i olika skolor beroende på hur timmarna är utlagda men däromkring. För mig som vuxen gäller antagligen att jag får vänta runt 130 dagar till min semester. Under våren innehåller terminen studiedagar och ett antal veckors lov. För de yngre innebär det några veckor på fritids. För de äldre innebär det bara ledig tid. Fritids är en väldigt viktig verksamhet men tyvärr håller den allt för låg kvalitet idag. Personaltätheten är så låg att det många gånger är fråga om förvaring, inget annat.

Jag tror att det är dags att på allvar börja tala om huruvida det är rimligt att ungarna går så lite i skolan som de gör. I de lägre årskurserna går de kanske i skolan effektiv tid fyra till fem timmar om dagen. Även i de äldre årskurserna är dagarna i skolan för korta. Jag anser att dagarna måste bli längre. Ordentligt med tid tillsammans med pedagoger i planerad tid. Självklart måste schemat då innehålla mer av estetisk verksamhet, rörelse, fri verksamhet och vad det nu kan vara men tillsammans med pedagoger i organiserad form. De fantastiska fritidspedagogerna får kanske flytta in i skolan.

Idag har skolan inte längre tid att åka på studiebesök eller delta i kulturell verksamhet i någon större omfattning. Det är så klart en brist ur undervisningssynpunkt. Skolans kompensatoriska uppdrag verkar mer och mer bortglömt. Det ska stressas fram mot nationella prov och andra tester istället för att vidga vyerna och visa på en bredd. Att också ge möjlighet till bildning, inte bara utbildning.

Att femton veckors skollov är ett stressmoment på andra sätt nämligen i det så kallade livspusslet är ju också ett faktum. I synnerhet i de lägre årskurserna. Att ge ungarna kvalitet på sin lediga tid (kvalitet kan även innebära att bara hänga runt så klart) är svårt nog ändå. Inte minst för familjer som växer upp i hushåll med knapp ekonomisk situation.

Det viktigaste argumentet som talar för såväl längre skoldagar och kortare lov är dock att undervisningen skulle kunna få så mycket högre kvalitet. Och den skulle kunna skötas på dagtid. Med mer tid finns utrymme för att se enskilda barns behov. Det finns tid att jobba igenom uppgifter och stanna upp när alla inte hänger med. Det finns tid att jobba i mindre grupper och som sagt, tid för annat än katederundervisning.

Kortare lov och längre skoldagar skulle betyda att ungarna inte behöver ta hem arbete och att föräldrar ska förvandlas till extralärare. Det skulle så klart betyda slutet på det förhatliga läxrut. Det skulle skapa en mer jämlik skola och bättre möjligheter för våra barn. Inte minst skulle det minska stressen för barnen och ungdomarna och ge möjlighet till verkligt ledig tid efter skoldagens slut.

Inga kommentarer: