The typical svenskt utseende

Hamnade i en diskussion på twitter. Polisen twittrade ut "gärningsmannen hade svenskt utseende" och många reagerade så klart. Vad är ett typiskt "svenskt utseende"? Jo, enligt följdtweeten handlar det tydligen om att personens föräldrar inte hade invandrarbakgrund. Hur i hela fridens namn kan polisen/allmänheten/åklagaren och i sista hand domstolen ha nytta av ett sådant signalement? Svensk och inte föräldrar som invandrat.

Om personens föräldrar invandrat från Norge? Om personen i fråga är mörkhårig men norrländska förfäder sedan urminnes tider? Om personen i fråga är lång, kort, cendre, skallig? Det finns en miljard sätt att beskriva en människa, svenskt utseende måste vara ett av de sämre. Att polisen dessutom inte fattar kontexten med REVA och allt vad som följer i dess spår är lite pinsamt.

Jag försöker föra ett samtal med polisen på twitter om detta. De svarar med att om man inte gillar vad de säger går det bra att avfölja. Moget sätt att möta kritik kan en tycka. Längre ner i flödet ser jag att de också beskrivit personen som de söker som en ung man med blå täckjacka. Ett klart mycket mer fylligt signalement än "svenskt utseende".

Jag förstår verkligen att både signalementsbeskrivningar och kommunikation på twitter är svårt men lite bättre kan ni. Lite bättre.

To girly-girly

Har just kommit hem från manikyrbehandling. Allt ska testas minst en gång. Detta var den först, vet inte om det blir någon mer. Dock har jag låtit mig övertalas till lösnaglar... Hur gick det här till? Hur blev jag så här?

Nåja, jag minns för något år sedan. Jag och ett gäng vänner skrev en artikel om språkbruket på fotbollsläktarna. Jag trodde den skulle väcka uppmärksamhet men inte så mycket som den väl fick. När tidningen väl kom ut blev det en gigantisk storm i ett vattenglas. Jag minns den där fredagsförmiddagen som igår. Jag låg nämligen på en bänk och feministtwittrade samtidigt som jag torterades under vaxet. Det gör jävligt ont, jävligt.

To girly-girly.

Det är väl sådant en kan erkänna när en närmar sig den övre delen av mellanåldern. Inget att skämmas för? To girly-girly. Ansiktsbehandlingar, epilering, vax, naglar. Allt är inte njutbart. Det kan jag lova. Men vad gör en inte för normaliteten. Vad gör en inte för att vara lite girly-girly?

Ni behöver oss...

Har ni märkt att ljuset har förändrats? På morgonen liksom på kvällen. Det är liksom lite mer energi i ljuset. Det känns som om det närmar sig vår. Det känns som om det närmar sig värme, sol och så klart...

Även om vi så klart ska tillbaka till allsvenskan ska ni veta att 

ni behöver oss - mer än vi behöver er!!

Rikedom

Idag har det varit fullt drag på jobbet. Det har varit juridik i parti och minut och läsning av förarbeten, remissvar, lagar, domar och så spännande diskussioner om gränsdragningar, rätt och filosofi. Det är fantastiskt uppfriskande. Högt i tak, spännande tankar och bra snack.

Konstaterade att om ganska exakt ett år äger jag min egen utbildning. Då har jag betalat klart studielånet både för yrkesutbilningen (juristutbildningen) och nöjesläsande (språk och lite annat). Det är en fantastisk lyx att kunna göra det. Att jag dessutom kunde utbilda mig i flera omgångar och som ensamstående med barn, lyx!!!

Värre blir det för våra ungar. Läser i tidningen att studiemedlen urholkats rejält de senaste åren. En normal student går cirka 800 back varje månad och dessutom upptar lånedelen en större andel än tidigare. Med tanke på hur bostadssituationen ser ut i landet med vansinnigt dyra bostäder är det nog värre än så för många. Har du inte ekonomisk back up så kan det bli näst intill omöjligt för andra att göra som jag. Kunskapssamhället - klassamhället och skomakare bli vid din läst.

Idag är det dag 50

Mina går inte lika fort och jag är inte riktigt lika stark men idag ska jag göra 50.

Så kommer alla känslorna på en och samma gång

Vaknade kl 04.47 i natt av att en ruta krossades. Det låter väldigt mycket i en sovande stad. Jag visste på en gång vad det var fråga om för det är inte första gången jag vaknade av detta ljud. Av att någon krossar rutan för att göra inbrott på restaurangen på bottenvåningen av vårt hus. Jag tittade ut genom fönstret och efter en stund kom en man lufsande ut genom den krossade rutan med ett gäng spritflaskor i famnen. Fyra, fem - så många han kunde bära. Ett fattigt byte kan man tycka och sorgligt både för restaurangägaren och snubben som tydligen behövde spriten.

Sov en orolig sömn fram tills klockan ringde. Drömde om min pappa. Det har jag inte gjort på länge men han satt där på sin plats i köket och väntade på maten. Satt där och skrattade lite och var glad. Jag var på besök med två riksdagsledamöter av någon konstig anledning. Märkligt. Men, det var fint att drömma om pappa. Vaknade med en varm känsla.

På väg till jobbet läste jag om den nioåriga pojken, född i Sverige men etiopisk medborgare, och hans småsyskon som nu ska utvisas. Barnen har bott hela sitt liv i Sverige. Nio år är ganska lång tid. Samtidigt fortsätter polisen jaga papperslösa människor i tunnelbanan och på gator och torg. Det är så sorgligt. Det är så kallt. Det är så omänskligt. I tunnelbaneuppgången vid jobbet sitter spillror av människor på golvet. Det är kallt, det har nog sovit ute i natt. Polisen fortsätter jaga papperslösa. Och den nioåriga pojken som är född i Sverige och har bott här i hela sitt liv ska nu avvisas till Etiopien.

Fotboll, fotboll, fotboll

Det är något med sporten fotboll. Den förbrödrar och övervinner gränser och den kräver inget talat språk. I helgen var jag barnvakt till en treårig liten grabb. Han älskar fotboll över allt annat. Han sparkar på allt som kommer i hans väg och när andra ungar gillar Bollibompa kan han se youtubeklipp av mål och måljubel om och om igen. Han filmar, ropar på straff och sätter bollen i klisterpassningar på min fot. Han är en liten fotbollsnörd helt enkelt.

Men, fotboll väcker andra känslor också. Mitt jobb har just inlett ett samarbetsprojekt med "det andra laget". Det är så klart så där. En vill ju alltid sitt eget lag det bästa men nu är det som det är.

Och på tal om jobbet och fotboll. Idag har vi vinkat av en kollega som slutar efter 8 år. Hon ska flytta till Brasilien där hennes man ska jobba med fotbolls-VM och det är väl inte otroligt att jobbarkompisen också kommer att göra det på ett eller annat sätt.

Om jag är avundsjuk?

Tja, men att flytta nu vore ju att missa sista säsongen....